När banker hamnar i kris ingriper staten nästan alltid. Det gäller oavsett om det handlar om USA, Europa eller Sverige. Skattepengar, statliga garantier och centralbanksstöd mobiliseras för att hålla banksystemet vid liv. För många medborgare framstår detta som orättvist: banker gör vinster i goda tider men räddas när de misslyckas. Men bakom dessa räddningspaket finns en hård ekonomisk realitet – banker är så sammanlänkade med ekonomin att deras kollaps hotar hela samhället.
Varför banker är ”för stora för att gå omkull”
Banker är inte som vanliga företag. De är navet i betalningssystemet. Om banker slutar fungera kan företag inte betala löner, hushåll inte betala räkningar och handel upphör.
Detta gör stora banker systemkritiska. Deras fall skulle utlösa:
-
Bankrusningar
-
Kreditstopp
-
Massarbetslöshet
-
Kollaps av företagssektorn
Därför kan staten inte låta dem gå omkull på samma sätt som andra företag.
Vad händer när en bank kraschar?
När en bank förlorar kapital kan den inte täcka sina skulder. Insättare riskerar att förlora sina pengar och andra banker riskerar förluster eftersom bankerna är sammanlänkade genom lån till varandra.
Detta skapar panik. Om tillräckligt många försöker ta ut sina pengar samtidigt blir banken insolvent – även om den i grunden är livskraftig.
Detta är grunden för bankkriser.
Hur staten räddar banker
När krisen slår till har staten och centralbanken flera verktyg:
1. Kapitaltillskott
Staten köper aktier i banken för att stärka kapitalet.
2. Garantier
Staten garanterar bankernas skulder så att marknaden fortsätter att låna till dem.
3. Nödlån
Centralbanken lånar ut obegränsat med pengar mot säkerheter.
4. Insättningsgaranti
Sparare får sina pengar skyddade upp till ett visst belopp.
Alla dessa åtgärder innebär i praktiken att risken flyttas från bankerna till staten.
Vem betalar?
I teorin betalas bankräddningar ibland tillbaka. I praktiken är kostnaden alltid kollektiv:
-
Skattebetalare
-
Löneutveckling
-
Nedskärningar
-
Inflation
När staten tar på sig bankernas risker ökar statsskulden eller penningmängden – vilket påverkar hela samhället.
Moral hazard – det dolda problemet
Eftersom banker vet att staten räddar dem uppstår moral hazard: de tar större risker än de annars skulle våga.
Om vinster är privata men förluster offentliga skapas ett system där risk belönas.
Detta är en av de viktigaste orsakerna till att finanskriser återkommer.
Har regleringar löst problemet?
Efter 2008 infördes kapitalkrav, stresstester och resolutionsfonder. Banker är säkrare – men inte säkra.
Så länge banksystemet bygger på skulder och kreditexpansion kvarstår risken för framtida räddningar.
Stater räddar banker inte för bankernas skull – utan för samhällets. Men priset betalas alltid av allmänheten. Bankräddningar är det yttersta beviset på hur stark banksektorns makt är över ekonomin.
